Jag säger inte att 88-årige Bertil Falk, journalist och översättare, är besatt. Hängiven är ett bättre ord. År 1955 fick han 22 år ung för sig att översätta den irländske författaren James Joyce sista verk Finnegans Wake (Finnegans likvaka) till svenska. Det visade sig vara ett tålamodsprövande arbete. Det tog Bertil 66 år att bli klar! ”Jag har frågat mig själv vad fan är det jag håller på med egentligen. Är det här meningsfullt?”, berättade han för Sveriges Radio, men landade ändå i att det varit värt allt jobb.
James Joyce är hyllad av litteraturkännare. Hans roman Odysseus räknas som en av 1900-talets mest betydelsefulla romaner och många anser att det är en av Svenska Akademiens största skandaler att Joyce aldrig fick Nobelpriset. Men översättare Falk tycker inte att Joyce sista bok är ett mästerverk. Finnegans likvaka är obegriplig! Denna uppfattning hade även författaren själv enligt Falk. Joyce ska ha sagt att det dröjer 300 år innan någon begriper verket.
Kan inte avgöra om det var ett misstag att inte ge Joyce Nobelpriset. Pophistoriens största misstag gjorde däremot Dick Rowe. På skivbolaget Decca hade han ansvaret att hitta unga musikaliska talanger. 1962 provspelade fyra killar från Liverpool, men Rowe tyckte inte de var tillräckligt talangfulla, de lät som en billig kopia av Shadows (Cliff Richards band). Han trodde också att grupper med gitarrer var på väg ut, så det blev inget skivkontrakt. Gruppen var The Beatles, som sålt nästan två miljarder skivor. Men mannen som nobbade Beatles kan vara stolt över att han gav skivkontrakt till storheter som Rolling Stones, Animals och Tom Jones.
I motsats till Bertil Falk fick 7-årige Johan Längström sin dröm uppfylld snabbt. I ett handskrivet brev på grönt ritpapper skrev han till Alingsås Tidnings redaktion att hans stora dröm var att få vara med i tidningen. En sådan önskan kunde AT inte säga nej till. Det kan ni läsa om på nätet och i papperstidningen.
Alla bär vi på drömmar. Jag sällar mig till skaran som förmodligen aldrig får se en av mina drömmar slå in. Och jag kan inte göra något åt det. Trogna läsare av det jag skrivit genom årens lopp, vet att jag sedan barnsben håller på fotbollslaget GAIS. Jag vill se dem bli svenska mästare, men så blir det inte under min livstid. Nu har jag reviderat drömmen och hoppas laget håller sig kvar i Superettan. Den drömmen kanske uppfylls, men f-n vet...
