Man häpnar när man läser i AT att på tio år har man inte lyckats sälja de kulturmärkta husen på Tokebacka. Man skyller på att det skulle vara för dyrt att flytta dem. Man vill inte att skattebetalarna skall belastas. Vi vet inte hur den som har gjort uträkningen tänker eller räknar.
Man har köpt in Tokebackafastigheterna för många år sedan för en blygsam summa och sålt massa tomter för tiotals miljoner som har gått till kommunens kassa.
För att inte tala om vad man kan sälja fastigheten för där de bevarandevärda husen står. Att då ha mage att påstå att det skulle belasta skattekollektivet är ju svårt att förstå, det finns hjälp att få när kompetens saknas. Det finns två tomter i närheten som man skulle kunna erbjuda tilltänkt köpare, gamla Bälinge skolas tomt samt mitt emot Kärtaredsvägen där missionskyrkan hade ett hus.
Per-Henrik Rosenström sa en gång i ett radioprogram där han intervjuades om varför de gamla trähusen finns kvar. Att man inte rivit fler hus för att bredda Kungsgatan där Göteborgsvägen gick, blivande E20. Det var för att man inte kunde bestämma sig.
Sedan kom tiden ifatt och då fick E20 bli på nuvarande plats (som man inte gillar men har svårt att bestämma sig för hur man vill ha det). Det stavas saktfärdighet.
Rivningen av Alingsås bryggeri är en fadäs som verkställdes för ett fult plåtschabrak med ett parkeringshus som står halvtomt där det kunde varit ett fantastiskt snyggt kulturhus i handslaget tegel. Låt inte historian upprepa sig.
Här två förslag till infartsskylt till Alingsås:
- Vi kör SAKTA av ren FÄRDIGHET
- Här är liven som en pinne – river gärna byggnadsminne
Välkommen till Alingsås
Stiftelsen Alingsås vänner
Lasse Lindholm
Margareta Elmgren