Jag har följt debatten om slutet för utdelning av papperstidningen på landsbygden, i vissa fall så nära tätorten som fem kilometer.
Jag förstår att det inte är ekonomiskt hållbart att ha en högre kostnad per exemplar än vad som är rimligt att få in som prenumerationsavgift. Jag har dock svårt att tro att genomsnittet för distributionen till de 1 700 AT-prenumeranterna, som nu drabbas, är så högt som 10 000 kronor per år – den summa som Stampen och tidningsledningen gärna vill framhålla.
Hur som helst, har ni verkligen tänkt igenom alla alternativ noga?
Ambitionen är förstås att alla ska följa med på den digitala resan, men så länge ni fortsätter att producera papperstidningar och e-tidningar och har en redaktionell organisation (och därmed kostnad) för det borde det finnas något ekonomiskt rimligt sätt att göra den omtyckta tidningen tillgänglig även på landsbygden.
Här är mitt förslag till såväl Stampen som till andra mediakoncerner:
Numera finns teknik för att komma in och handla i obemannade butiker med hjälp av bank-id. Ta fram tidningsboxar, som prenumeranter kan öppna med bank-id (eller annan lämplig teknik), och placera ut dessa boxar på några strategiska platser på landsbygden.
Det borde vara möjligt att i prenumerationssystemet styra vilka prenumeranter som har rätt att öppna boxarna.
Den som väljer att enbart läsa tidningen digitalt bör naturligtvis ha en lägre avgift men debatten har visat att det säkert finns människor som både är beredda att betala lite extra och anstränga sig extra för att få fortsätta ha sin papperstidning.
Stefan Samuelsson
Kvinnestad
LÄS MER:Insändare: Katastrof att inte få tidningen i brevlådan
LÄS MER:Insändare: Det är ni på landsbygden som behöver få tidningen hemkörd