Båda visar en liten övervikt för de borgerliga högerpartierna: M, KD, L och SD. Men opinionssiffrorna ligger inom den så kallade felmarginalen. Alla småpartier, som hängt löst vid fyraprocentsspärren, ser ut att komma in i riksdagen.
Men än kan mycket hända. Minsta misstag från något partis företrädare, eller lik i garderoben som grävs fram, kan få avgörande betydelse för valutgången. Så jämt är det.
När svenskarna tycker till om de viktigaste valfrågorna, så toppar sjukvården. Därefter följer lag och ordning, invandring/integration, skola och utbildning samt miljö och klimat. Att lag och ordning hamnar så högt är inte ett dugg förvånande. Hittills i år har vi haft cirka 225 skjutningar, av dessa har 44-46 varit dödsskjutningar (olika uppgifter figurerar) och 65 personer har skadats. Det innebär att det varje vecka skjuts ihjäl minst en person i Sverige. Dagligen begås också andra grova brott t.ex. bedrägerier mot äldre och narkotikabrott.
Inför valet vill de flesta partier se hårdare tag och strängare straff. I Danmark har den socialdemokratiska regeringen tagit i med hårdhandskarna och genomfört flera åtgärder, som ansetts kontroversiella i Sverige. Nu aviserar regeringsföreträdare ungefär samma förslag som i Danmark. För att bryta den negativa brottsutvecklingen behövs ett paket av åtgärder. Förebyggande arbete, så att unga inte hamnar i kriminella miljöer, fler poliser, hårdare straff och verkställande av beslutade utvisningar av dömda brottslingar, som inte är svenska medborgare.
Journalisten Fredrik Kullberg har skrivit Svensk floskelordbok. I denna listar han cirka 300 populära ord och uttryck, som han anser vara moderna floskler i betydelsen högtravande, men intetsägande ord och uttryck. Ett exempel. Det heter inte längre personalchef, utan Chief Human Resources Officer. Visst blir man trött på floskler!
Minns att grannen hemma på gatan, som var vaktmästare på skolan där jag gick, fick en ny titel. Han blev institutionstekniker!
Min klassföreståndare på gymnasiet var svensklärare. Han hade en sund inställning till svenska språket. Han sa alltid att vi skulle skriva som vi pratade, för då blev det i regel rätt. Det fungerade bra, så länge vi inte använde allt för många dialektala vänersborgska uttryck i skrift. Att använda ”nött söppas”, ”dôna”, ”änna” och ”tjomme”, var inte ”gôrbra”. Klassföreståndaren var också ärlig. På avslutningsdagen i skolan sa han, ”Vi lärare brukar säga att det här har varit den bästa klassen jag haft, men det tycker jag inte om er”.
LÄS MER:Tar sommaren död på kärleken?
LÄS MER:Djurplågarna på Nolhaga borde sitta i buren
LÄS MER:I eniga Vårgårda är man inte överens om framtida byggnation
