Emelie Bodin i Vårgårda debuterar med kärleksroman om livsförändring
Efter att ha skrivit för byrålådan i hela sitt liv debuterar nu Vårgårdabon Emelie Bodin med en roman.
Kärlek i Finnskogen är en berättelse om fyrtioplussaren Cecilia som efter en livskris söker sig från stadslivet tillbaka till sitt ursprung i de värmländska finnskogarna.
– Hon kommer från en liten by i Värmland men flyttade därifrån för att plugga och blev stadsbo. Men så händer det saker och omständigheterna tvingar henne att återvända, säger Emelie Bodin om sin huvudkaraktär Cecilia.
Emelie själv bor i Vårgårda med man och tre barn. Hon arbetar som ekonom i Alingsås men har nu skrivit och gett ut sin första bok. Då titeln har tillägget ”del ett” förstår vi att det kommer mer.
– Det kanske var lite kaxigt men jag har en fortsättning och jobbar med del två nu, berättar hon.
Emelie Bodin har skrivit både dikter och noveller sedan hon var liten, men alltid bara för sig själv – eller för byrålådan, som man säger.
– Den här historien var något som jag gått och spånat på länge. Till slut gjorde jag en slags tankekarta på en A4 och började skriva. Skrivprocessen tog väl ett halvår kanske. När jag skrev hade jag ingen tanke på att ge ut texten men det blev snart ganska många sidor och jag lät min syster läsa. Hon tyckte att jag borde försöka få den publicerad.
Hur kommer det sig att berättelsen är förlagd till Finnskogen?
– På min pappas sida har jag rötter i Värmland, och jag har under hela mitt liv tillbringat mycket tid i vårt fritidshus, vilket ligger mitt i Finnskogen i norra Värmland. Det är som ett andningshål mitt i skogen, och något magiskt med platsen, en känsla som jag också försöker föra vidare till mina barn. Jag har också ett historieintresse och har besökt i princip alla gamla finngårdar och museer i området. Skogsfinnarnas liv utgör en del av Sveriges historia som är förvånansvärt bortglömd. Det finns en organisation som vill göra finnskogarna till världsarv, det tycker jag är fint.
Livet i finnskogarna
Skogsfinnar, eller svedjefinnar, är de människor som kom österifrån och bosatte sig i de mellansvenska skogarna i Värmland och Bergslagen på 1500-talet.
– Jag tycker historierna bakom livet i finnskogarna är intressant, jag uppfattar också att det var en andligt orienterad befolkning.
Hur då?
– Det verkar som om de gick mycket på känsla. Jag har själv ett andligt intresse och följer mitt hjärta i vad jag gör. Jag har alltid gått min egen väg men brukar tänka att jag har en slags spirituell guide som på något sätt leder mig in på rätt vägar genom livet.
I boken om Cecilia finns också inslag av det Emelie kallar andlighet eller spiritualitet.
– Det kanske låter flummigt, men där dyker upp personer från förr, som inte längre lever.
Förutom huvudpersonen Cecilia förekommer ett antal andra karaktärer i romanen.
– En av dem är riktigt mörk till sinnet. När jag skrivit har jag utgått från min egen sinnesstämning just den dagen och kunnat välja vilken karaktär jag vill gå in i. Det har berott på vilket ”mood” jag själv känt mig i, vissa dagar.
Ges ut på hybridförlag
Kärlek i Finnskogen del 1 gavs ut i maj på hybridförlaget Visto, en del av Lerumsförlaget Idus. Ett hybridförlag fungerar så att när ett manus blivit antaget kan boken bli utgiven mot att författaren står för produktionskostnaden medan förlaget sköter försäljning och marknadsföring. Förlaget erbjuder tjänster som lektörsomdöme och redaktörsgenomgång. Det finns olika upplägg.
– Vi gjorde båda investeringar i projektet. Vår deal var att jag stod för produktionskostnaden och har fått 300 böcker som jag kan sälja själv. Resten av böckerna hanterar förlaget och de hjälper även till att få in mig på de större bokhandlarna, med eventuella bokmässor och liknande, säger Emelie Bodin.
Hennes bokutgivning bygger enbart på lust och berättarglädje och hon har i nuläget inga ambitioner att hennes företag ska växa så mycket.
– Jag skriver främst för att det är min favoritsyssla, med det kreativa i centrum. Men jag har redan fått positiv respons från läsare i åldersspannet 25 till 93 år, vilket känns väldigt roligt och inspirerande för det fortsatta skrivandet.
Vad läser du helst själv?
– Favoritgenren är drama, livsdraman. Jag tyckte till exempel väldigt mycket om Alex Schulmans Bränn alla mina brev.
LÄS MER:Maria Wensund gör författardebut – med trilogi från Hemsjö
