Lasarettets coronautmaning: Patienter får fortfarande inte nödvändig vård

Det är en utmaning med att få till ett normalläge på lasarettet. Personalen är slutkörda och många är därför sjukskrivna i dagsläget. Personalomsättningen på lasarettet är hög och tyvärr ser det inte ut att lätta i snar framtid heller.

– Vi har oerhört hårt tryck på vår akutmottagning till exempel. Om man bara jämför hur många som besökte akuten i februari i år var det 1300 personer, idag ligger den siffran på 1800 personer, säger Tobias Nilsson.

En orsak tror han beror på att många fler väntat längre på att boka besök och blir därför i sämre skick och måste söka sig akut. En annan trend han noterar är att att det är stora fragmentiseringar i vården som helhet just nu.

– Det är stora glipor mellan primärvården och sjukhusen, och här måste vi vända denna trend så att invånare får den vård de behöver på rätt ställe, säger han.

Lättade restriktioner gör att fler börjar söka sig till vården. Och samtidigt är förtroendet för primärvården lågt bland invånarna där många faktorer spelar roll. Det kan vara allt från att det är krångligt att få tid, eller att det inte finns tider och man kanske bokar försent, då är det lättare att söka akut tror han.

– Akuten är till för trauma och olyckor, och annan vård behöver tas om hand av andra instanser, för just nu är det ett tungt lass att bära och hantera alla människor på akuten, säger han.

För att hinna med och strukturera upp just akuten sker interna reformer. Akuten behöver bli bättre på att planera, och snabbare på att hantera flödet. Personer som inte behöver vara där ska snabbare bli utskrivna och inte ligga för länge på akuten utan komma in på vårdmottagningarna istället.

En annan stor utmaning är den vård som behövts skjutas på framtiden, då finns en patient grupp som sticker ut mer och fått vänta längre, och det är de som behöver proteser. Lasarettet har där en svår framtid till mötes.

– Det är en lurig operation ur covid-synvinkel, kanske inte tekniskt svår. Patienten behöver ligga kvar på en vårdplats i längre utsträckning. Men vårdplatserna går till covidpatienter och mer livshotande operationer går i företräde, det är ett svårt pussel att knäcka, säger Tobias Nilsson.

En annan uppgift de möter är att öppenvården går mot sluten vård där patienten behöver mer tid på sjukhuset än innan pandemin.

– Grundsjukdomen är inte annorlunda men patienten har i högre utsträckning fått fler diagnoser. Till exempel ska personen opereras för en höftled men nu fått diabetes eller en stroke. Operationen är densamma men något annat har hänt under tiden som gör att det blir mer krävande, säger Tobias Nilsson.

Och just vårdplatserna är det ett högt tryck på och det gör att vårdköerna blir längre och vårdgarantin inte uppfylls som sig bör. Fast siffrorna ser ändå bättre ut än vad det gör på många andra ställen. 82 procent av de som söker första kontakt med specialistvården får vård inom 90 dagar. 62 procent får sina operationer inom ramen av vårdgarantin.

– Ur den enskilda patientens perspektiv så spelar egentligen dessa siffror ingen roll, det är självklart ett lidande för dessa personer som inte fått vård. Och att vi står och säger att vårt sjukhus är bättre än vissa andra är egentligen betydelselöst för individen som inte fått vård, vilket är beklagansvärt, säger Tobias Nilsson.

Lasarettet har ändå klarat pandemin bra. Men stora utmaningar framför sig, då regionen har långa köer och många patienter väntar fortfarande på sin vård.

– Jag är stolt över våra fyra sjukhus. Vi har skalat upp IVA-kapaciteten mycket och vård för covidpatienter har också hanterats. Vi har ingen avdelning för infektion som covid är, men vi har klarat denna påfrestning. Vi har fått beröm för detta. Inte utan en kostnad ur många aspekter. Men vi klarade av uppgiften. Men nu väntar nästa utmaning, och det är långa vårdköer och hantering av de som söker sig till oss, avslutar Tobias Nilsson.

Åsa Alvetjärn

redaktionen@alingsastidning.se