LÄS MER:”Precis så oemotståndligt charmigt som det låter”
December månad... och julfilmerna, julsångerna och inte minst julböckerna anfaller på bred front. I kölvattnet av den stora feelgood-vågen lockar bokhandelspodierna med "Jul på det lilla hotellet vid havet", "Jul i Fågelkärr" och "En storm i juletid". Omslagen är förvirrande lika med snö som dalar ned förföriskt över förhoppningsfulla frostnupna flickor i röda mössor. Det är knappast en högoddsare att tippa att var och en av dessa flickor kommer att få trycka sina läppar mot en lång snygg främlings på sista sidan.
Nej, tacka vet jag lite mer återhållsam och stillsam jul-lektyr i form av Klas Östergrens novellsamling "Julrevy i Jonseryd och andra berättelser". Samlingen består av åtta noveller, de flesta av dem publicerade tidigare i olika sammanhang. Titelnovellen – eller snarare kortromanen – som har fått ge boken dess namn och som upptar halva utrymmet, är dock helt nyskriven Som en röd (!) tråd genom boken löper berättarjagets egna erfarenheter av julfirande, från barndomens traditionella och grandiosa julkalas hos familjen Lundstedt, över de erotiska eskapaderna som julgransförsäljare fram till de märkliga turerna kring författarens framträdanden i lilla Jonseryd, det skrämmande mötet med kulturchefen och den mer tragikomiska alliansen med ortens gamle revy-räv.
Östergrens bidrag till julkänslan är anspråkslöst lågmält och omslagets obligatoriska julattribut, såsom julkulor och snöflingor, befriande estetiska – kort sagt har vi här en underfundig, välskriven och på sina ställen vansinnigt rolig liten julpärla. Perfekt gå-bort-present i juletid! Tänk så trevligt för värdinnan – förhoppningsvis inte lika överambitiös som Östergrens barndoms stackars fru Lundstedt – att få den här vackra lilla volymen att placera på sitt vardagsrumsbord bredvid änglaspelet i stället för en fånig julgrupp med allergiframkallande hyacinter eller den tämligen uttjatade Aladdin-asken. Och att när gästerna har gått få avnjuta god litteratur i stället för praliner.
LÄS MER:”Ibland frånstötande men hela tiden så fängslande”
LÄS MER:”Att läsa Agnes Lidbeck är som att pilla på en sårskorpa”
