LÄS MER:Proffsig rithand skräddarsyr hus
Det är i köket det händer. Det är där vi samlas, både för kvällens middag och stressiga frukostar. Köket är också en plats för läxläsning, omplantering av krukväxter och en lugn kopp kaffe.
– Köket ger en beskrivning av hur folkhemmet realiserades och hur kvinnans roll förändrades, säger arkitekterna Cecilia Björk och Laila Reppen.
De är tillsammans med Gustav Bergström aktuella med boken ”Tidstypiska kök & bad 1880–2000” (Svensk Byggtjänst).
– Vi vill få många människor att upptäcka arkitekturen och förstå vilken betydelse den har på våra liv, säger Cecilia Björk.
LÄS MER:Missionshuset i Lygnö till salu: ”Enormt intresse”
Boken berättar hur badrum och kök har växlat utseende och funktion genom åren. När städerna växte i industrialismens spår ställdes nya krav på våra bostäder. Det blev ohållbart med matlagning på vedslukande, osande järnspisar, utan rinnande vatten eller fungerande sop- och latrinhämtning.
Cecilia Björk och Laila Reppen intresserar sig för så kallad "vardagsarkitektur", det vill säga vanliga villor och flerbostadshus, och har skrivit en rad böcker om det.
De vill förmedla kunskap, både inför renoveringar och nya inköp. I grunden tycker de att man ska vara rädd om det man har, utan att för den skull göra avkall på standarden.
– Ingen kräver att man ska bevara ett 1920-talskök intakt. Det är klart att man måste få sätta in en modern spis, fläkt och ha bänkar i rätt höjd – men det finns olika sätt att göra det på, säger Laila.
LÄS MER:Skyddsrummet på Lejonberget fortfarande till salu
De vill gärna lyfta fram det bästa ur varje tidsepok.
– Den tekniska utvecklingen har gått hand i hand med hur kvinnans roll har utvecklats. På 1920-talet, när de första elspisarna lanserades, sa man att de kunde ersätta en husa, säger Cecilia.
Plötsligt var husmor tvungen att ta ett större ansvar för det som tidigare var tjänstefolkets domäner. När varmvatten drogs in blev det lättare att skura golv, diska och tvätta. Under 1940-talet, när kvinnorna behövdes på arbetsmarknaden, blev köket mindre och förvandlas till ett rationellt arbetsrum.
– Det var en tid när det hände mycket. Hemmets forskningsinstitut, som bildades 1944, genomförde noggranna mätningar som sedan låg till grund för hur köken skulle utformas och inredas för att vara praktiska och lättarbetade, säger Cecilia.
LÄS MER:Flera spekulanter på central hyresfastighet i Herrljunga
Spis, arbetsbänk och diskbänk skulle placeras på ena sidan. Mitt emot skulle det finnas inbyggd kyl, högskåp och skafferi.
– Standardiseringen och regleringen är det som gjorde att vi hade så bra och funktionella kök i Sverige – ända fram till 1990-talet när regelsystemet ändrades, säger Laila Reppen.
Fram till dess kollade bygglovshandläggare att kök i lägenheter hade en viss storlek, tillräcklig bänklängd och en arbetsyta mellan spisen och vasken. På 1990-talet lättade man på måttkraven och det blev funktionskrav som styrde i stället.
LÄS MER:Här är de dyraste fritidshusen i Göteborg och Västsverige
På 1950-talet ökade välståndet och mannens lön räckte för att försörja hela familjen. Kvinnan skulle tillbaka till hemmet och hemmafruidealet gjorde köken större igen. Just 1950-talet var en populär designperiod. Snedställda luckor och lådor med draglist av trä var hett eftertraktade detaljer, liksom den tidens färgsättning.
Generellt kan man säga att ju äldre skåpinredningen är, desto mer gedigen är den. På 1970- och -80-talen gjorde plast och andra mindre hållbara material sitt intåg.
Faktorer som när man själv är född och vad som har präglat en under livet kan påverka vilken stil man dras till.
LÄS MER:En anrik herrgård med hemliga gångar
– Det som ligger nära i tiden tycker man oftast sämst om, för det har man just lämnat, säger Laila.
– Det man har upplevt som barn tycker man om mycket mer. Allt har med tidsandan att göra, säger Cecilia.
Dagens kök flyter ofta ihop med vardagsrummet. Allt för att spara på antalet kvadratmeter. Men det finns kritik mot den lösningen. Att matos och buller sprider sig i bostaden är den största invändningen.
– Kan man sätta upp en vägg och fortfarande ha ett fönster i köket tycker jag att det fungerar. Men inte om ytan är placerad i djupled med köket längst bak i mörkret, säger Laila.
De tror att trenden har vänt. På ritningar för nya flerbostadshus syns fler lägenheter med ett separat kök. Vad som ligger bakom den svängningen och vad den säger om vår samtid får framtiden utvisa.
FEM SAKER SOM FÖRÄNDRADE KÖKET
1. Vatten och avlopp.
År 1863 togs den första avloppsledningen i bruk i Stockholm och före sekelskiftet 1900 hade alla centrala stadsdelar nåtts av vattenledningarna. Snart följde andra städer efter.
2. Gasspisen.
Runt 1910–1920-talen fick vedspisen sällskap av gasplattor och så småningom gasspisar, som kunde hyras årsvis. Det förenklade matlagningen.
3. Elektriciteten.
Elektrifieringen stöpte om Sverige i grunden. Industrin var först ut att nyttja elen. Omkring 1910, när glödlampan uppfanns, slog elen igenom på bredare front. Innan dess värmdes hemmet upp med kakelugnar. Spisen, och i vissa fall belysningen, drevs med gas.
4. Varmvattnet.
Via gasdrivna varmvattenberedare fick några få välbeställda redan på 1910-talet varmvatten direkt ur kranen. I slutet av 1920-talet och under 1930-talet utrustades allt fler bostäder, vilket underlättade disk och rengöring. Först på 1940-talet nådde varmvattnet ut till gemene man.
5. Kylskåp och diskbänk.
Under 1930-talet gjorde den rostfria diskbänken och kylskåpet entré i köket. Att kunna förvara matvaror svalt gjorde under för hygienen och matvarornas hållbarhet.
Källor: ”Ingenjörerna” av Gunnar Wetterberg, ”Tidstypiska kök & bad 1880–2000” av Cecilia Björk, Laila Reppen och Gustav Bergström.
