Svenskarna har aldrig haft så höga bostadslån som nu. På bild: Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen.
Svenskarna har aldrig haft så höga bostadslån som nu. På bild: Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen. Bild: Jonas Lindstedt

Stora bolån kommer att pressa ekonomin

Med stigande räntor kommer att drabba hushåll med stora bostadslån hårt, skriver Finansinspektionen i din nya Bolånerapport.
– Hushåll med stora skulder är mer räntekänsliga och kan tvingas dra ner på konsumtionen, skriver generaldirektör Erik Thedéen.

ANNONS
|

I Finansinspektionens årliga Bolånerapport konstaterar myndigheten att nya bolåntagare tog 12 procent större lån i fjol jämfört med 2020. Den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg från 307 till 327 procent.

Det är den högsta nivån sedan FI:s bolånekartläggning startade.

Skuldkvoten är hushållets totala bruttoinkomster delat med bolånet. Om skuldkvoten är över 4,5 gånger hushållets totala inkomster omfattas man av ytterligare ett amorteringskrav.

Andelen nya bolånetagare med en skuldkvot på över 450 procent av inkomsten före skatt ökade till drygt 14 procent förra året. Det innebär att det var ungefär samma andel som innan FI införde det skärpta amorteringskravet 2018.

ANNONS
Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen.
Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen. Bild: Jonas Lindstedt

Stigande räntor väntar

De stora skulderna innebär att låntagarnas privatekonomi blir mer ansträngd när räntorna nu stiger eftersom högt belånade hushåll är mer sårbara när nu bolåneräntorna stiger.

FI vill nu se förenklade möjligheter för hushållen.

– Skuldkvoten hos nya bostadsköpare fortsätter att stiga i ett läge där räntorna är på väg uppåt. Det är bekymmersamt eftersom hushåll med stora skulder är mer räntekänsliga och kan tvingas dra ner på konsumtionen. Att fler nu binder sina bolån är ett sätt att öka motståndskraften mot stigande räntor. Men vi anser att det behöver bli enklare och billigare för hushållen att säga upp sina bolån i förtid, säger generaldirektör Erik Thedéen, i en kommentar till rapporten.

Minskad konsumtion

Överlag har nya bolånetagare marginaler för att klara betalningarna på sina lån vid en sämre ekonomisk situation. Men eftersom de har tagit större bolån i förhållande till sin inkomst, är de mer känsliga för högre ränta än tidigare, vilket i sin tur kan leda till dämpad konsumtion.

Medan den genomsnittliga skuldkvoten stiger, sjunker belåningsgraden något.

Det är också fler nya bolånetagare än tidigare som hade stora lån både i förhållande till bostadens värde och till inkomsten. I bolånekartläggningen 2021 hade 6,3 procent av låntagarna både en skuldkvot över 450 procent och en belåningsgrad över 70 procent. År 2020 var andelen 5,8 procent.

ANNONS