Otaliga är de historier man får höra av människor och kan läsa om i nyheterna där folk inte får hjälp när de behöver, överbelamrade akutmottagningar, patienter som dör i väntan på vård. Larmrapporter om hotad patientsäkerhet från vårdanställda har kommit regelbundet under en lång tid. Detta har nog inte undgått någon. De enda som verkar omedvetna om problemet är de som faktiskt kan göra något åt det, Sveriges kommuner och regioner och tragiskt nog vår statsminister, Ulf Kristersson, som i veckan stod på Almedalsveckan och påstod att det är lite tufft just nu på grund av inflationen. Som om problemen i vården inte började långt innan inflationen gick upp.
IVO (Inspektion för vård och omsorg), som är den instans som är satt att inspektera svensk sjukvård och se till att patienter och brukare skall få en säker vård av god kvalitet, har kontinuerligt under många år rapporterat om “återkommande och allvarliga, nästintill kroniska brister”. IVO menar att “problem med kompetensförsörjningen är en grundläggande orsak som förklarar många av de brister IVO konstaterat”.
På grund av bristen på vårdplatser och tidigare resultat vid granskningar så genomförde IVO 2022 en tillsyn av 27 av landets cirka 100 sjukhus. Urvalet innehöll minst ett akutsjukhus i varje region och även landets samtliga universitetssjukhus. Fokuset för tillsynen var om tillgängliga vårdplatser och bemanning möter behovet och tillhandahåller en patientsäker vård. Alla 27 granskade sjukhus konstaterades ha brister i patientsäkerhet och på 26 av sjukhusen såg man en brist på vårdplatser. Patienter får ligga i korridorer i flera dygn. Patienterna får varken mat, dryck eller hjälp att gå på toaletten. Patienter blir utlokaliserade till andra avdelningar där tillräcklig kompetens kring deras tillstånd inte finns. Patienter dör till och med för att personalen inte kan ta sig fram i tid till dem vid hjärtstopp.
Forskning visar att “ett behovsanpassat antal disponibla vårdplatser har stor betydelse för patientsäkerheten. Hög beläggningsgrad på ett sjukhus förstärker sambandet mellan överbelastning på dess akutmottagning och ökad dödlighet. Tillgänglighets- och patientrisker beskrivs ofta uppstå vid en beläggningsgrad över 80 eller 90 procent”. “På en majoritet av sjukhusen är den genomsnittliga beläggningsgraden fortfarande högre än 95 procent och på flera sjukhus ligger den genomsnittliga beläggningsgraden på över 100 procent.”
IVO konstaterar att en av de största orsakerna till vårdplatsbristen är att det inte finns tillräckligt med sjuksköterskor att bemanna dessa platser.
Varför har vi då en sjuksköterskebrist i Sverige? Eller har vi det? 2021 rapporterade Nationella vårdkompetensrådet att det är cirka 13 000 sjuksköterskor som inte är sysselsatta inom sin profession och att en stor orsak till detta är bristande arbetsförhållanden. Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, skrev i en debattartikel att hon anser att den största orsaken är SKR:s systematiska överutnyttjande av sina anställda.
“Att de stannar kvar efter arbetstid, inställer sig med kort varsel, jobbar sex av sju dagar i veckan, hoppar över luncher och tvingas avstå sin lagstadgade semester. Bristen på återhämtning leder till att personal går ned i deltid, i värsta fall blir de sjukskrivna.” Antalet sjuksköterskor som väljer bort att jobba i vården ökar och det måste ske förändringar för att kunna locka tillbaka alla dessa personer.
Hur är det att jobba som sjuksköterska i dagens sjukvård?
Du startade ditt skift 06.45. Du är fortfarande trött efter gårdagskvällens pass på akuten då du var tvungen att stanna kvar en timme efter att du hade slutat för att dokumentera kvällens pass i de olika patienternas journaler. Du lyckades till slut somna strax efter tolv. De få timmarna du hunnit sova har inte gett den återhämtning du skulle behöva. Du ser att många av patienterna ligger kvar i korridorerna sedan kvällen innan. Eftersom korridorerna inte är menade att vara sängplatser för patienter är det trångt och flera har utrustats med bjällror för att i bästa fall kunna kalla på hjälp om det behövs. Ingen av patienterna som tvingats ligga över natt har fått någon mat eller något att dricka. Flera av dem som ligger och väntar har redan träffat läkare och det är konstaterat att de behöver få vård, men det finns inga platser på avdelningarna på sjukhuset. Plötsligt går ett hjärtstoppslarm. Du rusar och hämtar hjärtstartaren. För varje minut som går minskar chansen till överlevnad med tio procent om personen inte får hjälp. Du försöker ta dig fram så fort du kan mellan sängar och ropande patienter. När du kommer fram ser du att det är en patient med konstaterat hjärtfel som väntat på att få en plats på den redan överfulla kardiologavdelningen. Lite senare ringer chefen och säger att en kollega är sjuk så du måste stanna kvar nästa pass också. Du får försöka hitta några minuter till att ringa hem och säga att du inte kan vara med på din dotters dansuppvisning.
Vad vill sjuksköterskor ha?
Vi vill rädda svensk sjukvård. Vi vill ha en sjukvård där patienter får den vård de har rätt till. Vi vill ha en sjukvård där människor vill och kan jobba utan att bli sjukskrivna eller tvingas gå ner i arbetstid. Vi vill ha drägliga arbetsförhållanden och få återhämtning så att vi kan ta hand om dig när du behöver vård.
Johan Lagerwall, anestesisjuksköterska
LÄS MER:Insändare: Vården befinner sig i djup kris
LÄS MER:Vårdstrejken är avblåst – parterna överens om ett nytt avtal