Efter hundra år med kvinnlig rösträtt: ”Måste fortsätta kämpa”

Herrljunga uppmärksammar hundraårsjubileet av den svenska kvinnliga rösträtten med en paneldebatt med fokus på jämlikhet och mångfald.
– Jag har inte varit med i 100 år men jag är över 80 år gammal. Och vi måste fortsätta kämpa för än är det långt ifrån jämställt, säger Inger Gustavsson (L).

ANNONS
|

LÄS MER:Starka kvinnor på Annas målarduk

Det är bland porträtt på kronprinsessan Victoria och Madonna som kvällens paneldebatt utspelar sig. Konstnären Anna Jansson är med i kvällens panel och med sin utställning Women’s voices vill hon hylla starka kvinnor och uppmärksamma jubileet.

– Det är viktigt att prata om dessa frågor och främja demokratin. Vi vill lyfta att det var 100 år sedan kvinnor fick rösträtt men också att det är ett pågående arbete, kommenterar samtalsledaren och bibliotekschef Marie Eriksdotter.

I panelen sitter Anna Jansson tillsammans med Sabina Talavanic, byggchef för Vårgårda kommun, Inger Gustavsson, liberal politiker i Herrljunga med tidigare uppdrag i kommunstyrelsen och regionen samt Jessica Perhson (C), ordförande i Herrljungas köpmannaförening och vice ordförande i kommunstyrelsen.

ANNONS

– Det är en förmån att bli inbjuden och prata om dessa viktiga frågorna, säger Inger Gustavsson som under kvällen berättar hur hon som kvinna har blivit bemött i rum fulla av män.

Samtalet som arrangeras av biblioteket och hembygdsföreningen ska komma att handla om hur kommunen kan utveckla sitt arbete med demokratifrågor. Enligt panelen kan föreningslivet, näringslivet och politikerna bidra med mycket hjälp.

– Jag tror på att lyfta föreningslivet, att låta de yngre generationerna få vara med och fostras in i demokratiprocessen, säger Jessica Perhson och Anna Jansson fyller i:

– Kvinnor och unga tjejer måste stötta varandra. Vi måste lära de yngre att våga ta för sig, våga misslyckas, speciellt i en småstad där fler ser på. Och där tror jag näringslivet kan backa upp, utbilda i entreprenörskap, hjälpa föreningslivet.

Sabina Talavanic, som flydde kriget i Bosnien och kom till Sverige för 29 år sedan, ger perspektiv på hur den svenska demokratin kan förbrylla nyanlända:

– Det finns människor som kommer från länder som saknar demokrati. De förstår inte allas lika rätt i samhället, säger Talavanic och fortsätter:

– Som tjänsteman är det ännu viktigare att se till att allas behov och perspektiv kommer fram, speciellt i stadsplaneringen. Men då krävs det att medborgare tycker till och ser sin möjlighet att påverka.

Inger Gustavsson, född 1940, började sin yrkeskarriär som lärare i Herrljunga och utbildade sig sedan vidare som speciallärare. Hon berättar om sitt liv i maktens korridorer, hur manliga kollegor har kallat henne ”lilla vän” och trotsat hennes förslag om lika lön för lika arbete.

Du som har sett samhället utvecklas under ditt liv, känner du någon oro inför framtiden?

– Jag oroar mig över de våldstendenserna som vi ser, våld mot kvinnor och hedersrelaterad våld. Det är ett allvarligt problem som vi måste ta itu med. Börja redan i förskolan!

ANNONS